SKEPPARENS ORD OM PILGRIM 2018
I mina tidiga tonår fick jag hjälpa min pappa att ge mat och förnödenheter till kristna flyktingar, gömda i sommarstugor längs Sveriges västkust som ägarna låtit oss få använda. Jag minns hur vi på vintrarna noggrant sopade undan varje spår efter oss i snön så att ingen skulle ana att det fanns människor i de nedsläckta husen.
Under 1970-80-talen var pappa nämligen med i ett nätverk som undsatte armeniska kristna undan förföljelse. Med fartyget Elida seglade han då och då mellan Danmark och Sverige med ett ansenligt antal människor som var på flykt. Med Sovjetunionen på ena sidan och Turkiet på den andra ville inget land på kontinenten ta emot dem, då man inte ville komma på kant med dessa stormakter.
Mötet med människor märkta av fruktan och tortyr – som tacksamt tog emot vadhelst vi hade att ge – har för alltid etsat sig kvar hos mig, liksom insikten om hur ett demokratiskt samhälle kan bli till skydd för olika folkgrupper, minoriteter och ett fritt samhälle.
Jag såg och kände tacksamhet över hur Guds tio bud utgör själva grunden för det västerländska samhället – och förstod också vikten av att bevara det.
På senare tid har jag djupt oroats när jag sett hur förföljelsen av de kristna minoriteter som ännu finns kvar i Mellanöstern – kristendomens själva vagga – ökar, men ändå ignoreras i västvärlden.
Den tystnad som råder när dessa kristna utrotas måste brytas! Den systematiska förföljelsen måste stoppas!
Det förtryck som råder i områden där extrem islam härskar är långt ifrån ett värdigt liv, och vi i väst måste våga stå upp och höja vår röst.
Som daglig ledare för en liten, allkristen organisation som arbetar med svenska ungdomar har jag många gånger undrat vad vi kan göra för att skapa skillnad för människor som kämpar för sitt liv och sin tro i diktaturer runt om i världen. Och utifrån det föddes idén till denna manifestationssegling.
I Mellanöstern finns ett enda land som öppnar sina hamnar för en båt som Elida, märkt med texten ”Sailing for Jesus”, nämligen demokratin Israel.
Inget land är felfritt, inget land är utan problem och utmaningar. Men som svensk kan jag betrakta Israel utifrån och se vilken ”fyr” landet utgör för demokrati och mänskliga rättigheter i ett område där detta annars inte har något utrymme.
Judarna var de som en gång mottog Guds tio bud, som ju ligger till grund för såväl människovärdet som våra mänskliga fri- och rättigheter, och judarna har sedan dess bevarat och försvarat dem. Tack vare det har västvärlden kunnat bygga sina samhällen grundade på just dessa värderingar av mänskliga rättigheter.
Det är värt att hedra judarna för.
Efter att vår nuvarande regering dessutom fattat beslut och gjort uttalanden som kränker Israel som Mellanösterns enda demokrati vill vi också sända en signal att det finns svenskar som är av en annan åsikt.
Och vilket bättre tillfälle att göra allt detta än det år då Israel firar 70 år som demokratisk stat?!
Vår önskan på Elida är att alla som känner att de vill visa solidaritet med utsatta kristna och visa stöd för Israel kan segla med i denna rörelse av kärlek, vänskap och önskan om sann fred.
Nu är vi inne på den sista etappen till Israel! När vi lägger till i Herzliya har vi mer än 4 500 sjömil bakom oss, sedan vi lämnade Göteborg 27 augusti.På vår färd passerar vi Turkiet, Syrien och Libanon, och jag kan inte annat än tänka på situationen som mina kristna bröder och systrar dagligen står inför i dessa och andra kringliggande länder. På bara några år har hela områden rensats på kristen närvaro – i ett område som utgöra själva vaggan för vår tro. Och samtidigt står västvärlden tysta och ser på. Vi måste höja vår röst för deras skull, innan det därför sent!
Det är med stor ödmjukhet vi lägger till i Israel med en liten miniatyr av Kyrkan, en blandning av människor i olika åldrar, nationaliteter och levnadsöden. Med tanke på att det finns många tragiska epoker av den kristna kyrkans historia, där den judiska kommuniteten blivit illa behandlad av kristna företrädare, önskar vi lägga till med ett budskap av försoning och en ödmjuk önskan om att få uttrycka vår sorg över dessa delar i vår gemensamma historia.
Mina föräldrar gav mig redan tidigt i livet kärleken till det judiska folket och min far var mycket tydlig med att det judiska folket har en speciell och välsignad plats i världshistorien som bärare av Guds tio bud och Torah (Lagen). Den judiska identiteten och den grundläggande judiska människosynen – där allt mänskligt liv har ett okränkbart egenvärde – är avgörande viktig och en garant för allt samhällsbyggande av demokrati och mänskliga rättigheter. ”Stöd, älska och stå upp för dem”, var min fars klara budskap.
Kyrkan är en förlängning som är till för att sprida vidare Guds tio bud bland hedningar. Paulus uppmanar oss att ödmjukt och tacksamt inse att det judiska folket är det äkta olivträdet och att vi genom dem får del av dessa Abrahams välsignelser. Att beskydda och uppmuntra den judiska identiteten är, som jag ser det, en självklar kristen hållning.
Svensk politik har länge haft en ensidig, negativ hållning gentemot Mellanösterns enda demokrati. Vi önskar visa att det finns många svenskar som älskar och uppskattar Israel, och som önskar att deras demokratiska samhällssystem ska kunna spridas till fler grannländer för att kunna skydda minoriteter som just nu hotas av utplåning.
Det är i dessa två syften – att lyfta fram de kristnas situation i Mellanöstern och stödja den enda demokratin i området – som vi seglar till Israel denna gång.